damdididam.

Morotskakor, chokladkakor, sirapssnittar, chokladsnittar, chokladbollar med pärlsocker och kockos...

...

Våra mammor och pappor tar emot oss. Vi väljer. Ingen ingen att vara.

Kommer till världen med öppna händer, fulla med allt. Kommer till världen och vill leva som vi lärt.

Ingen ingen att vara.

Förklara.

Jorden ger oss lust att se inåt och veta vem vi är.

Solen ger oss njutning att framkalla och illuminera, sätta i kraft.

Jag har hört någon säga att krigen slutade idag.

Men alla vet att de fortsätter i morgon.

För att det pågår i var och en?

Dreams.

Eftermiddagsinsikt.

Var är min plats i allt de här?
Runt om människor som hör i hop, känner sig hemma .Med varandra.
Brukar känns mig utanför och avundsjuk ibland. Men idag kom den här istället.
- Okej Idun, du är ju född som dig, så de finns en jäkligt bra anledning till att just du är du. Och inte som någon annan.
Skönt. Skönt. Ingen flykt. Bara vara. Vara jag.

It´s getting more beautiful with all this nice music.

Big up for sparrow v. swallow

sparrow v. swallow

Stockholm...

Stockholm o Stockholm du ormdigra kula av etter och jäsande småilska väser du, oroliga. Aldrig begriper du det lugna, det djupa, du ävlande myrförsamling.
I dödmän - en gravstank utgår ifrån er alla. Europa luktar lik!

Men jag tycker att det är vackert ja.

YOGAVÄSKORNA!

Här är mina väskor. Jag syr dem, hittar och köper tygerna. Secondhand!
Gör din väska som du vill ha den. Skickar den till dig med posten. Eller ger den till dig personligen. 200:-
Hur vill du ha din Väska till din Yogamatta?
YOGAVÄSKA

En stund på terassen...

Jag sitter i ett tomt hus och kollar ut över bergen de blå. Tänker att alla andra har de så mycket bättre. Häftigare, närmare och mer levande. De andra, de andra.
Men jag då?
Varför ska jag lyssna på den tanken?
Hela dagen har jag varit nere. Kollat på andra på internet och tänkt att de är så lyckligt lottade och har de så bra.
Sinnet spinner i en och samma upprepande monolog. Säger mig att jag inte är bra, inte vacker, aldrig kommer lyckas. För om jag lyckas kommer alla tycka om mig. Ringa till mig mer, se upp till mig mer och vilja vara mer som mig. Och så mår jag dåligt. Men vänta nu!!!
Jag vill inte lyckas. bara för att lyckas, jag har underbara vänner och inget är på tok egentligen. Bara en röst som säger att jag inte riktigt är nog, inte riktigt framme än.
Så jag strävar alltså efter en bild av mig själv som inte ens är något vackert, något äkta.
Men ändå...
Som att be om mer och mer när jag har allt.

Rid med vågen hur den än är Idun.

Tänk att jag kan vara så rädd. För de som kommer. För de som kanske inte kommer att komma. För att se någon i ögonen. För att ringa ett samtal. För att låta dig se mig. Helt och fullt. Inget låtsandes. Låta maskerna och spelen falla till marken och krossas mot moder jord. Att sjunga och snacka som jag vill.
Utan rädsla vore jag lycklig?

Idag knackade en försäljare på dörren. Han ville sälja träfigurer och teckningar. Pratade ingen bra svenska. Inte heller engelska. Han bröt på allt. Nej tack sa jag.
Han cyklade vidare till grannen som också så nej.
När han cyklade förbi mitt hus igen stoppade jag honom och gav honom alla små pengar jag hade. Spelar inte så stor roll vem som har dem. Jag eller han. Ej heller om hans avsikter var goda eller ej. Jag säljer också saker jag gör själv. Ibland är de bara skönt att få lite grann. En liten skjuts i rätt riktning.

Du liv, vad du kan vara ensamt och armt.
Du liv, vad du är ljuvligt och skört.
Du liv, var i mig nu, dånande, skrattandes, gråtandes och oändligt omfamnande.
Jag vill lita, vill lita på.

Du behöver inte tro på det som sägs.

Du behöver inte fastna i det som känns.

Du är inte tankarna som tänks i dig.

Låt ett djupt andetag tas i dig.

Det händer automatiskt.

Med fötterna på moder jord.

Syster.

Det lilla i dig som vill dig illa, är mindre än, det stora i allt som vill dig väl.

Det händer automatiskt.

Syster.

Med fötterna på moder jord.

Majsnö.

Igår morse snöade de och blev helt vitt.
Men nu är den borta igen.

Järvsö igen.

Järvsö. Har 3 möten idag, om jobb och kul.
12 grader varmt inne. men de börjar bli varmare och snart finns de varmvatten till och med!
Packat upp alla väskor, kokat te, öppnat dörren för morgonsolen och fått mer ved på gården.
Cyklade hem inifrån byn igår, och va fanns de egentligen att oroa sig för?
Va finns de att oroa sig för? Vara rädd för?
Såg ut över dalarna och älven. Skönt med reflexväst så att lastbilarna kör långt ifrån en.
Finns de något att verkligen vara stressad över? Pressad? Känna brist i?
Är de något som innerst inne inte är omhändertaget. Till fullo i tillit.
När tacksamhet råder fattas inget.

En väg hem.

Åker till landet. Till mitt Hemma.
Drömma Skriva Sova Rensa rabatter Vara Hinna med Leva Manifestera Sakna Tänka Se solen gå upp Se solen gå ner Prata i telefon Bada Sy Dansa Sjunga Våga Skapa Uppleva Skogen Äta

Jag hoppas att jag tar hand om mig själv.
De är svårt att vara sann och rak mot andra människor. Egentligen inte så svårt. Men de krävs väll mod. Mod att leva som jag lär. Leva mitt Snack.
Jag önskar mig att jag kan vara de mot mig själv. Se igenom de destruktiva och göra de som behövs göras för att jag ska komma framåt. Växa.
Bry mig lite minde om vad andra gör i sina liv och bry mig mycke mer om vad jag gör med mitt. Det jag har. Det jag önskar. Min dröm!