Vackermänniska.

Människorna är ivriga efter att dra sina internkort och få den halvfabrikerade maten i magen.
Brickor på rader och kockrockar. Då..

..Du kommer runt hörnet och alla slevar, glas och såser förvrids någonstans bort och kvar står den som är jag och ler.
Du säger tjaba och jag säger hej hej.
En vegetarisk, säger du och jag vänder mig om, öser upp och gör en sån där min om - ah va vacker du är. Vilka snälla ögon du bär.
Tar ett djupt andetag och vrider gympaskoklacken i den spillda skysåsen och kollar på dig igen och säger var så god.

Drar ditt VISA kort, utan att våga kolla vad du heter, skakar på handen och säger, skriv på här. Ser på dig när du kluddar något på strecket på företagets exemplar, och säger sen tack så mycket.
Du går.
Efter något tag av tid har omgivningen blivit uppfattningsbar igen och jag frågar mig, vad var det där?
Vem är du?