Kiss of Life med Friendly Fires.

Tusen av tack, oh Love My Lovely Friend

Ett kryp kryper just på min väg vit, MGMT, Lykke, Parken, Jag och regnet regnar på mig och fyller mig med en skön känsla.

Jag hällde ut tio kilo lingon idag. Men de regnade inte förrän nu på väg hem.

"Jag står i den längsta kön jag beblandat mig med och den går stadigt framåt. Tunnelbanan är oberoende av de andra som är. Den går framåt på sina spår. Jag kom precis till Uppsalas Gränder och Parken är härligt melodisk och skön. Just nu är jag själv men jag väntar, väntar på Sara och letar i smyg efter att lockigt hår och ett annat ljust.
-Försöker le även fast ingen kollar på mig. De är så för mig också just då."

Popaganda och jag var på samma plats ikväll.

Lykke Li imponerade. Trummor, trumpinnar, klädd i mörkt med höga stövlar och hon fick till en hip hop sväng till och med. Stora rörelser och innerlig-jävlarannama-gör vad fan jag vill-hur som helst-kom igen nu då min hemstad-flow. Tack för den inspirationen.

Sara och jag cyklade i början av regnet till Chutney och åt. Det var gott!

Sen, åh sen MGMT. Vansinnigt trångt och så många människor på samma ställe som den människan jag är. Men satan, jag gillar´t! Jag vet nu att jag levt många dar ackompanjerad av denna musik. För jag mindes mångt och mycket. Dans Dans Dans! Äntligen!

En fin näst-sista-i-Stockholm-för-ett-tag-dag. På söndag åker jag till Malmö och bor där.

Nu är de jag och min känsla i magen som gäller. Packa tillhörigheter. Ordna lite saker. Och känslan som är i magen, den ska jag vara med och ge den vad den vill ha.

Lev och må!

Det var en vinterdag för flera år sen.

Matilda


Det är en fin film.

Några av dagarna.

Jag vaknade med ett sånt där ryck. Som att dras ut ur något skönt. Solen lyste bland moln på himlen utanför. Jag bor på tredje våningen, så de är nästan i himlen, men ändå en liten bit kvar.
Cyklade på min lila cykel som är lagad och låter fint som ny nu. Sen cyklade jag och Isabel i regnet och jag blev verkligen blöt om benen som bara var skyddade av nylonpåöverdrag. Men vi kom fram. Och kanske tidernas godaste kanelbulle på Vurma blev uppäten.

Jag skulle vilja segla en sväng. Ut på det öppna havet.

Men jag har den där lite tomma känslan i mig.
"Jag gick till ens jobb. Gav någon en blomma. Sa att jag tänkt på någon. Och gick därifrån lite glad och lite ledsen."
Men det gör inget att jag har den där lite tomma känslan i mig. Den är där och jag vill inte att den ska vara där. Det är sanningen nu. Ibland gör det ont och ibland går det över och blir till en annan känsla inuti.

Igår åkte jag Frittfall Tilt med Thomas och Stefan och Per.
"Du hänger stående, utan fotstöd. Sedan tiltas gondolen framåt och du faller fritt mot marken - från 80 meters höjd!"
Så in i helvete sjukt!! Känslan är att det aldrig kommer att ta slut. Jag kommer aldrig sluta falla mot marken. Men nu kan jag inte sluta le åt hur stört de kändes. Som Isse sa idag, det är som med att vara med en känsla. När man inte tror att det kan bli värre och att det aldrig kommer att ta slut eller försvinna, så upplöses det och det är slut. Tack för att jag blev övertalad!

Grattis!
Kära Mamma på din födelsedag!
"You Dedicate in order to Evolve
Universalizing Synchronicity
You seal the Matrix of Navigation"

News from Oneness Youth!!

The second Oneness Youth Course!!
"The second Oneness Youth Course in Italy has come to it's end. It was an amazing and beautiful journey with alot of great insights and transformation! From fear to joy, depression to freedom, from uncertainty to the feeling you can conquer the world! This is truly a revolutionary program for young people around the world to awaken to their truth, to taste freedom and to simply be...happy!!"
Take a look!

Erik Enocksson - Häpna och Hör

Jo visst... Jag har talat om honom innan. Nu igen.

Jag tycker han är fantastisk. Han riktigt gräv upp nå i me som känns som hopp, drömmar och hemkomst, till den som är jag. Enkelt och Mystiskt.

Vill ha mer tid för skogen. Vill ha mer tid på en balkong i stockholms staden. Den här mannen binder samman all min längtan i toner och uttryck.

Innerligt är Tacket Erik!

En smula Norrut

Jag är i Järvsö. Järvsö är ett enkelt val den här gången. För jag har inte så många val. Jobb på trägår´n hela dagarna. Idag regn och regn. Städade, dammade, borstade och sorterade grejjs inomhus.
En tur runt Bondarv, min avsidesby ifrån järvsö, och breg tillsammans med pappa, far, Jens... kär människa har många namn.
Jag måste bestämma mig nu. Humanekologe- Folkhögskola- Skarpnäck- minst 25 000 kr ihoptjänas hehövs till slutet av året. Jag tror ganska säkert att svaret är nej. Men de känns inte kul å säga nej. Nej är inte kul för mig, helt enkelt.
Eller -Ja vad annars. Stockholm... "De lös si alltid de där me va man ska gö me tid´n sin..."
De fina i kråksången är att jag har en liten plan, en kul plan. Vi får se hur de går. Förändring kan vara snar och bära ny rikedom och fröjd. Ja må se hur live´hjälp mig å tar mig.

Nu, kokande vatten- försk mynta- honung- mjölk... de bli nå jävulskt gått te av de!

idun hansen just nu

Nu finns de nästan bara kärleksord att skriva. Om tunga och lätta kärleksord skriver jag en annan gång. Nu är de mina och jag behåller dem osagda.

God natt.

"Du var där och jag var där" Dagens låt med Krunegård - Den som dör får se

Dagens låt - Something in the Way med Nicolai Dunger

God Morgon folk!

Lever du i verkligheten?

Det var en man. Han har rädd för ormar. Jätterädd för ormar. Så rädd en man kan vara för ormar. Det fanns en plats på jorden där den farligaste och giftigaste ormen levde sitt liv. Mannen åkte till den här platsen. Han tog en båt över ett vatten och till den skogen där ormarna bodde. Det blev kväll och sen natt och mörkt. Mannen blev tvungen att stanna på ön över natten. Han gick runt i skogen och smög sig fram. I ett steg, kände han att han hade rört vid någonting. Någonting som var smalt. Och långt. Och han hörde med sina öron tydligt att något väste. Här var den, en av de farligaste och giftigaste ormarna på jorden. Mannen kände hur rädslan kom. Han såg för sig hur kan skulle komma att dö där han nu var. Svetten och värmen inom honom kom. Hjärtat bultade av rädslan för döden. Han visste att hans tid var kommen. Mannen visste att om han skulle röra sig nu, skulle ormen hugga och bita honom. Så kan stod där han var. Stilla. Helt stilla. Det kanske fanns en chans ändå? Han andades så tyst och lugnt han kunde. Hela natten stod han där med ormen precis nära sig. Han tänkte på sin familj och sina vänner. Som han aldrig skulle få möta igen. Natten led och ljuset kom sakta genom trädtopparna. Han kollade ner på ormen och... Såg en bit rep ligga precis intill sin fot...


Vilka historier skapar vi? Eller vilka historier skapas automatiskt utifrån våra rädslor inom oss? Är det du som väljer att skapa dem? Eller kommer det historier som du tror på? Du tror förmodligen på allt som du tänker. Om du inte kan se att det bara är historier hur skulle du kunna ha medvetenheten att inte tro på dem?

Rädslan är verklig. Du känner ju den i kroppen. Men är rädslan byggd på verkligheten?

NINA Nina nina...

270 inlägg so far... Min Nina Ramsby craving är större, mer och ihärdigare än vanligt och förut.. så here she comes:

Embee Feat. Nina Ramsby "Desire to be Free" from Carl-Michael Herlöfsson on Vimeo.

Dagens låt - Parasita med Glesbygd´n

URKULT - Jag saknar dig redan

Okej... Hej Augusti!
Nyss hemkommen. Jag va upp till Vackra Näsåker i helgen. Urkult tog mitt hjärta. Med musiken. Tältet. Vänner som jag känner och inte känner. Solen och regnet! De fulla och de nyktra. De glada och mindre glade. Morgontrötta och Morgonpigga. Ingen och ni alla. Tack!

Nina käraste Ramsby och Timbuktu och Hjärtats fröjd Glesbygd´n visade vad musik och människa är.
Det var minst massor med mer som var härligt. Men jag har mina favoriter!

Nina i snygg kostym och slips med gitarr´n inne i kyrkan var liksom apljuvligt, som hon själv uttryckte sig. Rösten är så så ljuv och sann. "Men det gör ju fortfarande ont. Så jag ljög!"
Det var första gången jag såg Arvid ifrån Arvidsjaur och det innerliga bandet Glesbygd´n! Jag är överraskad, tagen, inspirerad och glad! att jag fick se och höra!
Det kommer hända igen!
Jason, Tack för din Timbuktu! Nå jävulskt va de sväng när du spela! Kan inte stå still! Vill Vill Vill! Texterna kommer ända fram och in i mig. Det hade precis öst ner med regn när de började. "När jag sitter i min lägenhet och det är november utan för. Då längtar jag bort till en sommar och spelningarna, stå på scenen när de precis har regnat och spela fram solen varm" Alltså solen kom ju och lyste och allt blev varmt, mysigt och fantastiskt kul!
När jag gick upp på fredagsmorgonen och gick förbi ett av alla tält hörde jag:
- Nej men va fan kåta inte upp mig!
- Va då? De gör jag ju inte!
- Jo de gör du visst. Jag känner ju hur de börjar pirra i magen nu...
- Men, jag tar ju bara på BH:n din...
Sweet!

Tack för mig. Tack ni och er. Tack till dig. Tack för danserna. Tack skogen och du Nämforsen!