Hela natten tror jag att jag drömde att jag flög till San Francisco. Jag vaknade flera gånger och somnade igen tillbaks till planet påväg till Amerika. Som jag uppfattade det gick resan till NY snabbt, mellanlandning och sen sex timmar till San Fran, i realtid. Det roliga och upplyftande var att min mamma och brorsan också var på planet över dit, utan att jag visste det innan. Vi satt i något liknande en tågkumpe.Vi landade inte. Vi bara flög.
Jag har bakat bröd igen. Med rågmjöl. Nu dricker jag pepparmynts te och äter ost på varmt nybakat.
Wow en vän som är i Indien har tappat sitt pass. Han önskade sig ett nytt pass. Att ha det i sina händer igen. Jag känner liksom att det är min anjelägenhet också. Inte mitt pass. Men om han får det tillbaka. Kommer han att vara lugn och inte vara i brist. Energi kommer inte läckas till ett förlorat pass längre. Det är viktigt.
Jag är hemma i lägenheten. Vill vara här. Kanske gå på bio senare. Jag har en konflikt i mig, mellan att jag är tråkig och att jag bara är lugn.
Men håll på då.
God kväll från Plastic och nu Coco Sumner med "Bohemian Love"
lördag 31 januari 2009
Bröd, Coco och A utan pass i Indien
kl. 17:23 0 kommentarer

torsdag 29 januari 2009
Morgon
Jag ser något i människor. Jag ser det i mig också. Bekymmer. Det finns ett hål. Som vill fyllas. Människan vill vara full. Jag vill säga att människan verkligen tycker om att lära sig nytt. Människan blommar när den har ett mål. En strävan. Kommande innefrån.
Vi lägger så så mycket tid på att prata igenom mönster. Prata om ämnen som inte är personliga. Säga ord för att vi lärt oss att säga så mycket som möjligt. Skymma tystnad med allt som finns inom räckhåll.
Kom loss. Nu är idag. Jag vill skulle vilja säga att det är tid, absolut tid, att sluta ljuga. Att vara sann. Kolla in i dig. Kolla med vad du vill. Vi håller samma regnbåge i oss. Vi är för att vara allt vi är. Vi kan sluta nu, att vara bara en del av oss.
You Don't Have to Be Afraid - Kaki King
kl. 12:33 0 kommentarer

söndag 25 januari 2009
Kungers
Kungers är nominerade i kategorin Rytm på Manifestgalan 6 Februari på Nalen i Stockholm.
Jag minns när dom hade förrelease hemma i huset i Hässelby för nya skivan i April. Huset var fullt och Galaxen spelades. Jag skrev en text som jag läste upp försiktigt då. Nu var Kungers längesen känns de som. Så nu blir en liten hyllning till det som var fint på sin plats.
-
Åsikter som vi skapar. Saknar attityd. Är som döda. Ingen lyssnar till den kärna som i kroppen våran bor. Ljusenergi är bra för själen. Mediapressen krymper världen. Ingen dansar opåverkad. Alla lyssnar på storebror.
-
Vad är världen. Världen påväg till vad. Hjälp mig se klart. Genom dimmorna. Innan vi drunknar i Djupet.
-
Ett ljus i mörkret syntes. Solen skiner. Regnet dånar. Kroppen dansar. Hjärtat sjunger. Vem är vad och vad är det. Vilka sjunger spelar med. Ge mig svaret. Vem klappar mina händer. Det är Kungers kära vänner. Ringdans. Ta oss i kärleksfamn. Skaka livet till brand. Ni gör natten varm. Vi trallar med i falsk falsett eller bara väldigt högt. Alla känslor i universum väcker välden. Alla dansar stort och mycket. Alla dansar som sig själva. Atmosfären kramar om oss. Trampar takten. Den är svår. Dagen tar inte slut. Natten lyser klar. Visa var ni är. Kärleken är offensiven. Upp till kamp. Vi är här och väljer vem vi är. Alla känslor i universum. Med Kungers växer världen.
-
Visa var ni är. Kärleken är offensiven. Vi är här."
April 2008
Grattis grabbar ses snart igen när vi ska. Lycka till med allt som rör sig för er. Låt era själar ljuda tydligt. Kärleken är.
kl. 19:45 0 kommentarer

Underland
Nu kommer vi starka. Ingen få ta oss. Lilla människa du. Som står på lur och dömer varje kropp. Går förbi och tittar ner. Lilla Människa du. Är en av oss. Kom nu. Det finns ingen kort väg till mitten av allt. Till hjärtat får vi ta den låga vägen hem. Över berg och sten. Då gå det lättare. På asfallten plask i vatten under solen traskar vi. Inget undantag finns. Nya tider. Nya syner. Ny kärlek . Men ingen av oss vet inte om den. Samma gamla varma sköna. Ensamhet är ett vapen för att sakta ner. Kom nu. Kom med. Fanan är redan högt. Låt dig gå. Släpp taget. Kolla på blommorna. Så de föds och dör. Ingen sorg där. Bara glädje vacker lycka. Separation mellan dig och mig. Mitt och ditt. Vi fast är i att köpa allt. Bekräfta vem vi är. Vara bättre. Högre upp än långt ner. Skitsnack. Behöver vara. Ingen alls. Kolla dig runt om kring. Du får allt du vill ha. Seperation är bara ett bergepp. Kalla honom din bästa vän. Från början. Vänskap. Det är i den vi kan växa utan att begära. Ändra varandra för ditt eget bästa är ingen väg att gå. Kolla på varandra. Se hur vi dansar. Vackra kroppar män och kvinnor. Vi är samma lika. Lika fina. Samma sorg glädje och avundsjukan är våren. I kollektiv vi lever. Dela samma kaka. Samma mynt. Bara regnbågens färger inom oss gör skillnad i hur vi reagerar. Kalla det vad du vill bara du fattar. Kom samman. Lilla människa. Jag är också dig. Det jag ser i henne där. Hon som är vacker. Det är också mig. Din litenhet i att dömma fördömma. Titta ner och prata fel. Det är lika myckt min del. Kom samman nu. Kära vackra männniska. Vi gör det tillsammans.kl. 10:40 0 kommentarer

lördag 24 januari 2009
Tillsammas gör de sig intressanta
Jag tycker egentligen inte att reklamen med flickan som är "Slav" är bra. Tycker att den slickar separationen medhårs. Men tillsammans med Birka Paradise blir det stort.
kl. 12:27 0 kommentarer

Gasugnsbröd äntligen!
Jag har bakat bröd. Jag velat gjort det hela veckan. Men har varit rädd för att tända gasugnen. Nu är bröden bakade och de är strålande.
1/2 dl Olivolja
6 dl Mjölk eller Vatten
16 dl Vetemjöl
2 tsk Salt
50 g Jäst
Soltorkadetomater i olja
Svarta oliver utan kärnor
Fetaost
kl. 12:17 0 kommentarer

fredag 23 januari 2009
Dagens låt - "Flickan och Kråkan" med Sofia karlsson
Mitt hopp är oss och jag är ett springande barn.
kl. 11:51 0 kommentarer

tisdag 20 januari 2009
Tunnelbanan tisdagkväll...
...jag är påväg hem.
Mariatorget - Telefonplan. 19.34
Två män sitter bredvid mig. Jag sitter bredvid dem.
Vi passerar Zinkensdam.
- Nu snart. Här kommer den snart.
- Vad?
- Vänta lite ska du få se. Nu sörrö.
- Vad?
- Svängen. Alldeles snart. Här uppe ett kvarter bort åt höger umgicks vi när vi var i tjugoåren. Nu kommer den, lite låt vänster. Nu! Så svänger tunnelbanan här ner åt Hornstull, och lägger sig längsmed stranden. Kände du? Lite åt vänster. En liten kort stund efter att vagnen har lämnat Zinkensdam så känner man hur spåret kopplar om och svänger. Lite åt vänster.
- Ja du. Häftigt.
- Jo visst är det.
De båda går av vid Liljeholmen.
Två kvinnor stiger på.
De sätter sig på de båda tomma plasterna.
Bredvid mig.
- Hela byggnaden hade möte idag.
- Jaha.
- Alla var med.
- Vad kom ni fram till då?
- Att Eva har kontrollbehov.
- Hon som är Chef?
- Ja. Hon har behov att kontrollera. Mig extra mycket. Vi tog upp det. Så nu är det uppe. I luften. Det är ju så hon har arbetat från första början. Usch! Men jag fattar inte. Ingen annan har ju kontrollbehov. Ingen i hela byggnaden. Varför Eva och varför över mig?
- Hur kom ni fram till att ni ska få det att fungera bättre?
- Det hann vi inte. Jag tycker faktiskt att det är jobbigt med Evas kontrollbehov över mig.
- Mmm.
- Jag är med i matrialansvarsgruppen också.
- Jaha.
- För hela byggnaden.
Lyssning förekom på tuben ikväll. Jag ville stanna och prata med dem. Tunnelbanan är grym. Vi har en möjlighet att höra och se hur det står till med varandra.
God natt.
kl. 21:31 0 kommentarer

söndag 18 januari 2009
Dagnes låt - GaneshaShodasha Namaani
Förra låten jag la upp var länkad till en propaganda film angående Pakistan och Indien. Så det blir GaneshaShodasha Namaani istället...
kl. 14:28 0 kommentarer

lördag 17 januari 2009
Gate 18A tog mig ingenstans
Igår flög jag hem från Chennai. Efter tio timmar i planet kom jag till Frankfurt klockan sju på morgonen. Flyget till Stockholm skulle gå klockan 12.15. Jag fick mig en macka med ost och tomat, jag har längtat efter tomat, efter att ha undvikit färsk mat i Indien. Så jag var lycklig där med mackan. Jag tog en bagagevagn och luskade runt. Sen satte jag mig och väntade vid gate 18A, som det stod på biljetten. Jag satt på en bänk med benen på bagagevagnen. Lyssnade på musik och...
...Jag vankade med ett ryck klockan 12.17 fuck! Jag grabbade vagnen med väskan och började springa runt. Jag fick av någon anledning för mig att jag var på fel gate så jag sprang allt vad jag kunde bort runt fram och tillbaks. Började gråta och förtvivla. Jag frågade med gråt "Is it to late to Stockholm?" "Yes its to late. Oh you are crying. Dont do that. We will help you. You gonna come home" Det skulle gå ett till flyg klockan 16.10. Så jag gick och fick en ny biljett. Gick igenom säkerhets kontrollen igen. Fick kasta vattenflaskan. Köpte en till macka med ost och tomat. Sen satte jag mig vid gate 22A. Jag var så nära på att somna igen. Shit så jag tog min vagn och i någonslags långsam dvala luskade jag omkring med filten hängande om mig. Om jag satt mig ner somnade jag till direkt. Så ända sättet var att hålla mig gående. Klockan blev dags att checka in och jag kom med flyget den här gången. Det blev nio timmer i Frankfurt. Första besöket i Tyskland.
Jag kom till stan klockan sju och brorsan väntade där. Jag hade verkligen glömmt hur kallt det är här. Jag fick ge mig och byta flippfloppsen mot conversen.
Ska baka bröd nu. Love och Petra och Thomas kommer snart.
kl. 16:40 0 kommentarer

fredag 16 januari 2009
Julljusstaken lyser och jag vet inte riktigt hur det är att vara "hemma"
jag är hemma nu. oj. jag måste ta det här i små steg. varsamma steg. jag kom till lägenheten ikväll för en timme sen. 26 timmar resande. Mamallipuram - telefonplan. jag vill gråta. livet. det är skönt att vara här. i sängen och lyssna på musik. julljusstaken lyser fortfarande mysigt. jag saknar värmen och saknar er. i världen. det här får bli ett sånt där spontant kanske halvbra kanske lite för fragmentiserat inlägg. men jag vill bara skriva lite innan jag somnar gott. Det svåraste med att vara tillbaks i sverige. stockholm. telefonplan. är separationen. vi från varandra. jag behöver er. människa. ni behöver mig. människa.
vi är.
jag skriver det här med små bokstäver.
imorgon mer om allt det vackra.
kl. 21:56 0 kommentarer

torsdag 1 januari 2009
Resan till Indien händer nu!
Om 22 timmar är jag i Chennai i Södra Indien. Påväg till Mamallapuram i en taxi. Flugit i 13 timmar. Med en mellanlandning i Frankfurt i morgon förmiddag. Några dagar där. Kanske bada lite. Solen! Sen till Chennai igen och till Oneness University i en buss. Ska vara där tills den 13 Januari. Jag har ingen aning om vad som kommer hända. Jag älskar att jag har beslutat mig för den här. Ska ta mig igenom en resan dit först nu. Börjar i Hudiksvall med tåg till Arlanda i natt.
Vi ses när vi ses igen!
Kärlek,
Idun
kl. 21:44 2 kommentarer

Nyårsbadet
Igår var de nyår. Eller idag är det ju ett nytt år. Dagen var fin. Solen sken. Körde upp till Ljusdal och köpte en Cappucino till Love som fyllde år. Var hemma hos henne ett tag, kollade på Guitar Hero World Tour och åt ljuvlig mat. Nice!
Jag åkte hem. Klockan var runt halv tolv när. Jag på verkligen strålande humör. Drog en skarvsladd in i badrummet. Kopplade i min lilla CD-spelare. Tände ljus. Satte på MGMT skivan och kollade ut genom fönstret på raketerna. Tappade upp vattnet i badkaret. Korkade upp en lite flaska vin och hämtade en bok om "Konst, Språk och Värde". Jag badade mig igenom tolvslaget. Känns som det perfekta utgångsläget för detta nya år ändå. Nice!
kl. 12:28 0 kommentarer

